Lite kul och lite ont i hjärtat.

Förra veckan hade vi långhelg. Vi åkte i torsdags till Umeå för att hälsade på M:s syster med familj. Helgen inkluderade pulkaåkning, bebisgos, geocashing, babysim, shopping, Cluedo, korvgrillning. En fantastiskt trevlig och avslappnande långhelg! Jag längtar redan till jul då bebis A med familj kommer söderut så vi kan mysa igen.

Vi har nu lämnat in kontraktet på entreprenaden, säljaren fick ringa och påminna oss i förra veckan, vi hade helt enkelt glömt bort att returnera det underskriva avtalet. Han kunde ju visst inte beställa Gar-bo försäkringen om vi inte hade något avtal. Byggnadssamråd är bokat till 30 november så nu känns det som om det i alla fall finns lite datum att se fram emot.

En läsare önskade att jag skulle lägga ut den slutgiltiga ritningen på huset, jag ska försöka ordna detta men jag behöver lite teknisk support eftersom vi bara har dem i pappersformat. Jag återkommer.

Jag har fått en beställning på sköldpaddor som ska vara klara i mitten på april. Ja, alltså virkade sköldpaddor. Tänk babymobil. Kul att kompisarna nu börjar yngla av sig så att mitt virkande får ett större syfte! Jag har just avslutad denna lilla apa...

Receptet finns i Mia Bengtssons senaste bok "Virka roliga amigurumis" (Bonnier Carlsen).


Beskrivningen av dessa raringar finns i Mia Bengtssons bok "Virka amigurumi" (Bonnier Carlsen)



Idag fick jag en otroligt tråkig nyhet. Vår kollektivkatt Ceasar har dött. När kollektivet från studietiden upplöstes så flyttade Ceasar till min kompis P:s föräldrar som bor på landet i Östergötland. Han trivdes så underbart bra där. Han var speciell katt. Han trodde nog att han var en hund. När P smsade mig på förmiddagen och berättade att älskade Ceasar hade drunknat så blev jag så ledsen. Det känns bara så onödigt. Han hade många fina år kvar att leva. Nu är han i katthimlen med Moa-katten, Arne-katten och alla andra raringar som lämnat oss. Ceasar-katten, du var allt "one of a kind", jag tror aldrig att jag mött en sån social och gosig katt som du! Du gillade att slicka på oss, precis som en hund. Du kunde gå i koppel, och följa med på promenad. Du och P:s pappa var verkligen ett radarpar, vad jag har förstått. Du kommer att vara saknad!


Ceasar raringen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0